Jag funderar på det här med genus. Om könsroller. Jag läser
en så bra bok, Du fattar ingenting
och den tar upp skillnader mellan manligt och kvinnligt. Den är klockren på
sina vis. Den förklarar de flesta och de vanligaste relationsproblemen. Oftast
är grunden till en konflikt i en parrelation (eller relationer över huvud taget)
just våra olikheter som man respektive kvinna. Att vi som tjejer har fostrats
upp med vissa förväntningar om att vara på ett visst sätt, omhändertagande,
förlåtande, kärleksfulla, vårdande, etc. Medan killar förväntas vara på andra
sätt, självständiga, beskyddande, starka, osv. Fruktansvärt förenklat men ni
förstår vad jag menar med dessa uppfattningar om vad som är kvinnligt eller
manligt, uppfattningar och förväntningar som formar oss som människor, antingen
till kvinna eller man. Hur som helst så läs boken, den är lättläst, okomplicerad och väldigt igenkännande. Men det är inte detta som är min slutkläm utan det jag vill komma
till är att jag tror inte det är så himla enkelt som att kvinnor är si och män är så.
När en man inte är som en man förväntas vara eller en kvinna inte är som en
kvinna förväntas vara så bryter det mot den så kallade normen sägs det. Men jag
tror att dessa förväntningar på respektive kön är en illusion. Decennium av
medveten fostran att göra kvinnor till att vara på ett visst sätt och män på
ett annat är just vad det är. Jag tror snarare att det handlar om att var och
en som människa ska kunna bejaka både våra maskulina respektive feminina drag. Jag
tror att det liksom är lite meningen med livet att finna en jämn balans mellan
maskulint och feminint, manligt och kvinnligt, yin och yang för att bli mer komplett som
människa. I harmoni exciterar inte man och kvinna, i harmoni är vi alla
människor som både är omhändertagande, självständiga, förlåtande, starka,
kärleksfulla, beskyddande, vårdande och så vidare och så vidare. En man som
kan bejaka sina feminina drag är mer komplett och harmonisk som människa och
detsamma gäller en kvinna som kan bejaka sina maskulina drag. Så tänker jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar