Idag har jag haft en blind date med en äldre man och efteråt fick jag höra att jag var en duktig flicka

Idag har jag träffat min jobbcoach. Som vanligt när jag har en utsatt tid att dyka upp någonstans så dyker jag självklart upp alldeles för tidigt. Men att stå där vid ingången till biblioteket i femton minuter och vänta på någon som man inte har en aning om hur den ser ut var rätt jobbigt. Men lite spännande på samma gång. När en jättekort, jättesliskig gubbe med hyberfett hår och kulmage större än han själv började gå emot mig började jag skaka och svettas utav bara den och bad till gud att det inte var honom jag väntade på. Okej jag svär att jag inte har något emot korta, feta äldre män med fett hår men jag vill helst inte att dem ska coacha mig in i arbetslivet. Hur som helst var det inte han som var min coach utan till slut dök en gråhårig trevlig man upp som visade sig vara personen jag väntade på. Inte för att mötet direkt gav mig något men nu vet jag i alla fall lite hur det känns att gå på blind date och att inte veta vem eller vad 17 man ska förvänta sig. Spännande må jag säga!

Blivit sparkad runt på många gånger som en del måste bli för att fatta vad som verkligen betyder nåt

Livet är fan inte enkelt.

Only they can see where this is gonna end. But they all think I'm crazy but to me it's perfect sense

You know my name but not my story, you know what I have done, but not what I've been through

But that's just because I dig them so damn bad and I clown when I smoke my pot

Grattis Mamma!

Stort grattis till min fina mamma som fyller år idag!

I've been so happy loving you

If every word I said could make you laugh
I'd talk forever
I ask the sky just what we had
It shone forever
If the song I sing to you could fill your heart with joy
I'd sing forever
Forever
I've been so happy loving you ♥

Om att fastna i livet

Gick upp klockan sju och tänkte att denna dag skulle minsann bli en ganska så händelserik dag trots allt och tänkte att det skulle behövas efter en rätt så händelselös helg. Förresten, händelselös är det ens ett ord? Händelsefattig, låter det bättre? Skitsamma. Ingenting spelar roll idag. Nej idag känns det som att ingenting spelar någon roll alls för jag känner mig depp över att dagarna liksom bara går och jag vet inte vad jag ska göra "sen". Den där eviga jävla frågan som man hört hela året, hela sommaren, tjugo gånger varje dag "vad ska du göra sen?"

Egentligen hade jag tänkt att dagen skulle spenderas med Anja som jag inte träffat på typ huuur länge som helst men eftersom det pissregnade imorse bestämde jag mig för att det minsann fick bli imorgon istället och att det var bättre att passa på att städa, tvätta och ha sig en regnig dag som denna för på onsdag kommer ju Påhl och när ska man annars hinna sådana nödvändigheter. Men så slutade det ju så klart att regna och det känns inte längre lika nödvändigt (eller roligt för den delen) att ägna en hel dag åt att städa och tvätta. Så istället fastnar man i gamla grejer, fastnar vid datorn, fastnar i gamla minnen, fastnar i något jäkla dammigt hörn med dammsugaren, fastnar i någon skittrist känsla av hjälpjagvetintevadfanjagskagöramedmittliv.... Och nu kan jag inte ens skriva färdigt för jag fastnade i ett tillstånd av hopplöshet. Tur att jag känner mig själv så pass väl att jag vet att det bara är tillfälligt.

With a chair.

Some people just need a highfive.

In the face.

With a chair.

I need to be alone. I need to ponder my shame and my despair in seclusion. I need the sunshine and the paving stones of the streets without companions, without conversation, face to face with myself, with only the music of my heart for company.

A smooth sea never made a skilled sailor

Äntligen är det dags!

Äntligen är dessa tre år över! Äntligen finns världens alla chanser och möjligheter alldeles framför oss. Ingenting ska längre vara detsamma. Allt dåligt ska suksessivt bort bort bort och ersättas med sånt man mår bra i själen av. Efter att denna dag är över ska jag lämna gymnasietiden bakom mig. Kanske spara ett par minnen längst ner i någon låda, kanske längst bak i något skåp eller någon annan stans där man inte speciellt ofta behöver stöta på dem. Minnena alltså. Tre års tid av vacklande, velande, virrande lider mot sitt slut. Tack och hej till dessa tre år. Äntligen äntligen äntligen! :D

13:18 i portik A4, missa inte!

Vila i frid

Trettioförsta maj, ett datum som alltid kommer vara förknippad med något hemskt. Sjukt att det hunnit gå ett helt år redan. Fortfarande varje dag fattas ni och det märks så tydligt vilket tomrum ni lämnat efter er. Det märks extra tydligt en dag som denna. Det är så många som sakner er. Vila i frid Aleks och Oliwer.

Det går vidare

“ In three words I can sum up everything I’ve learned about life — It goes on. Robert Frost

Exakt en månad kvar till studenten

Förövrigt känns det fruktansvärt skönt att jag avklarat mitt livs sista nationella prov. Dör av lättnad. Wiiuuu.